Nu går det neråt igen, ett drygt halvkilo denna vecka. Känns härligt!Vecka 5:

Igår tog jag barnen och mötte Patrik när han kom hem med tåget. På väg hem mötte vi en annan mamma med en pojk i barnvagn, hon såg lite bekant ut på nåt sätt... Jodå, visst, hon gick i min klass på gymnasiet, och nu bor hon knappt ett stenkast från mig.... Den tjej som jag ibland går barnvagnspromenader med känner henne också insåg vi i morse när vi lämnat våra stora grabbar på dagis. Vi få väl se om vi kan träffas allihop nångång.

Min favoritplats på nätet - snack-sajten "Allt för Föräldrar" har bytt utseende... känner mig inte hemma där längre när känns bökigt och ser tråkigare ut, men man vänjer sig väl. Det fungerar inte heller alltid som det ska, vilket ökar irritationen.Simon somnade inte förrän efter lunch idag, lill-killen börjar bli stor och behöver inte sova mer än en gång på dagen!

Hemkommen efter en underbar dag!Min nät-tvilling var precis så trevlig som jag trott, och vi hade en skön eftermiddag tillsammans, med fika och simning... Sen tog jag mig till körens första övning för i höst, alltid roligt att träffa alla vänner där. Vi började smått öva på "I Välsingnan och Fröjd" - en gudstjänst med folkmusik!

Måndagar är från och med idag min "ego-dag". På efrermiddagarna ska jag ensam åka ivåg till en simhall, simma, basta och bara ha det bra... tills min kör börjar öva kl. 18.45 Fast idag ska jag inte vara helt ensam. Jag ska träffa Åsa, som jag lärt känna genom snack på "Allt för föräldrar", vi ska fika tillsammans IRL och simma lite tillsammans om vi hinner. Ska bli mycket spännande att träffa henne, vi är "nät-tvillingar" - födda på samma dag, ungefär lika korta och har tom gift oss med män som har samma förnamn! Världen är liten ibland...

Patrik har gett sig ut att cykla, på den mountainbike han fått av min pappa. Eftersom vår väckarklocka (Simon) är inställd på 6.30 av någon outgrundlig anledning är vi uppe sen länge, och Patrik kunde ge sig ut innan kl. 8. Kan ju hoppas att intresset fortsätter... han behöver så väl både motionen och att komma hemifrån och göra nåt "ego" ibland.

Ett ynka -0,2 blev det denna veckan... men jag har varit rejält förkyld och inte alls orkat bry mig om vare sig träning eller vad jag äter. Där är förklaringen, jag får vara nöjd med att jag inte gått upp i allfall.Vecka 4:

Får man bli trött på sin pappa? Även om han är jättebra, och mina föräldrar ställer upp som barnvakter precis när som helst?Jag hoppas det. Min pappa är bra på många sätt och vis - men hans stora svaghet heter David. Han kan helt enkelt inte säga nej... Försöker prata med honom om att David SKA inte hålla på och småäta precis hela tiden då han är där.... Vi hinner knappt komma innanför dörren innan David går till kylskåpet och börjar tjata. Om bröd, om glass, om kaka, om saft... spelar ingen roll om det snart är dags för lunch eller om han precis ätit middag. Är jag där säger jag "Nej, du får dricka vatten om du är törstig, vi äter när maten är klar/när det är dags för fika". Och min pappa säger "Jo, men EN kan han ju få..." Och så har David fått som han vill igen, och fortsätter tjata omedelbart när det han fått är slut, för han vet ju att morfar ger sig... Alltid.