Förkylningen verkar var på väg bort... åt Patriks håll. Igår när jag och David var hos läkaren fick jag en påminnelse om att jag skulle vara kyrkvärd idag - så det var bara att försöka hitta nåt snyggt att ta på sig och ta sig dit, hes röst eller ej...Den hesa rösten kan dock inte ha märkts eftersom jag fick en komplimang efteråt om hur bra jag läser texterna... kvinnan som sa det undrade om jag var skådespelare? Fast det var lite tråkigt att inte kunna sjunga med i psalmerna...Hemma började jag Operation Rensning i bokhyllan... vi har flera meter tidskrifter som bara står o samlar damm - ingen har väl tittat i dem sen vi flyttade in och ställde dem där för ca 2,5 år sen... Slängt en hel del, rivit ur o sparat lite och arkiverat högvis av 91:an och Fantomen (näpp, de är inte mina...)Känns bra att ha kommit igång även om det mesta är kvar. Sen tänkte jag ge mig på min garderob också, för att inte tala om alla babykläder som skulle behöva gås igenom. *puh*

Två timmar på en akutmottagning med en ledsen, trött och allt mer uttråkad 3-åring är inte det ultimata nöjet en lördagseftermiddag... När vi kommer dit säger sköterskan i receptionen "ojdå, är det ögat, det får vi se till att prioritera, det ska inte ta så lång tid". Inte vet jag vad som räknas med "lång tid", men vad David och jag ser är att många som kommer efter oss ropas upp och får gå in före oss. Inte lätt att förklara ... När vi äntligen får träffa läkaren udrar hon när det hände. "Ja, för ungefär 2,5 timmar sen, vi har väntat i två timmar här" säger jag. "Oj, så länge? Då får vi hoppas att det inte är så farligt då". Tja, David beter sig ju ungefär som vanligt, så jag är inte så orolig - och när läkaren tittat honom i ögat konstaterar hon att vi kan åka hem igen. "Ibland kan det ju till och med vara bra att vänta ett tag, så man ser hur det utvecklar sig" säger hon. ?Först var det: "detta ska prioriteras" Sen var det "oj vad ni fått vänta länge med en ögonskada"Och till sist: "ibland är det bra att vänta". Hur ska de ha det?

David har just lyckats få tag i en skruvmejsel - och den hamnade nånstans i hans vänstra öga! :(Han sitter o äter lite glass just nu, och när han är färdig ska vi åka bil till doktorn...

Då var det kört för mig med... Under eftermiddagen på jobbet så blev jag allt mer tung i huvudet, ögonen började grusas och näsa täppas igen. *uuuhää* Jag hittade två alvedon i väskan - tack för det - så jag åtminstone kunde köra bilen säkert hem!*ska gå o dra täcket över huvudet nu*

Veckans viktrapport ger ytterligare ungefär ett halvkilo neråt, vilket är helt OK för mig. Känner att det börjat "skava" lite i halsen, vill inte har barnens förkylning men gissar att jag inte kommer klara mig denna gången...Vecka 3:

Det slår ju aldrig fel... Dagis är igång, och förkylningarna kommer. Sitter de kvar i väggarna på dagis o bara väntar eller vad är problemet?? Nu har visserligen inte David drabbats så värst, så kan ju inte vara säker på att den kommer från dagis, men Simon är dunderförkyld och väcker oss på natten.

Min goe underbare unge fyller 3 år idag, det är i kväll 3 hela långa år sedan du kom till oss - och vi har älskat dig oavbrutet sedan långt innan dess! Jag hoppas du får en härlig dag - gästerna kommer om en timme och tårtan är färdig - och sitter här så full av nostalgi som bara en mamma kan bli en sån här dag... Vi säger stort GRATTIS och önskar att dina kommande år ska bli lika lyckliga som de du lämnat bakom dig!

Jag fortsätter tappa vikt... trodde inte det skulle gå såhär bra, men å andra sidan är det nog en "nybörjartur" - det bör gå långsammare sen när jag närmar mig mitt mål...Vecka 2: